Sittandet hotar vår hälsa

Med mindre stillasittande och bättre kostvanor kan många sjukdomar förebyggas och läkemedelsanvändningen minska. Hälsosamma levnadsvanor på Kloka Listan kan vara ytterligare ett steg mot en bättre folkhälsa, tror professor Mai-Lis Hellénius, som fram till årsskiftet ledde arbetet i specialitetsrådet för hälsofrämjande arbete under Stockholms medicinska råd.

– Internationellt sett tar stillasittandet livet av lika många människor som rökning gör, sa Mai-Lis Hellénius, överläkare vid hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, under sin föreläsning på Kloka Listan Forum.

Hon refererade till en artikel i Lancet där var tionde förtida dödsfall beräknas kopplat till stillasittande. I Eurobarometern som är den senaste kartläggningen av rörelsemönster visade det sig att svenskar var bland dem som motionerar mest i Europa. Sju av tio sade sig motionera en gång i veckan. Samtidigt indikerar samma undersökning att vi också är bland dem som är mest stillasittande. I snitt sitter vi i Sverige 9–10 timmar om dagen och 3–4 av dem dessutom ganska oavbrutet.

– Sitting is the new smoking. Studier visar att de som sitter mest har klart ökad risk för diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer och död. Så mycket sittande går förmodligen inte att motverka med tre motionspass i veckan.

Bensträckare kan vara lösningen. Att bryta stillasittandet under någon minut några gånger i timmen har visat omedelbara effekter på insulin och blodsockernivåer. Även midjemått, inflammationspåslag och blodfetter kan påverkas.
Tre miljoner studier– Vi börjar så smått förstå mekanismerna bakom allt detta. Vi har alltid betraktat muskler som rörelseorgan men nu börjar vi också att tänka på dem som metabola och endokrina organ.

Kunskapen om mat och kost ökar snabbt och Mai-Lis Hellénius har räknat till tre miljoner publicerade studier om detta. De allra flesta är observationsstudier och epidemiologiska studier men det finns även många interventionsstudier. Den så kallade Predimedstudien från Spanien har fått stor uppmärksamhet under senare år. I den randomiserades närmare 7 500 personer i åldrarna 55–80 år med förhöjd kardiovaskulär risk till tre grupper: medelhavskost med extra olivolja, medelhavskost med extra nötter och en kontrolldiet som var en traditionell lågfettkost.

Medelhavskosten innehåller mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn och fisk och mindre av mejeriprodukter och rött kött.

– Detta gigantiska experiment från Spanien visar att med den typen av kost går det att förebygga vart tredje fall av stroke och hjärtinfarkt. Andra studier visar också att risken för cancer, Parkinsons och Alzheimers sjukdom kan minska med den medelhavslika kosten.

Mai-Lis Hellénius slog också ett slag för nitratrika grönsaker som ruccola, sallad, rödbetor, spenat och rädisor. Nya rön tyder på att de kan ge hälsoeffekter som sänkt blodtryck, minskad risk för blodproppar eller bukfetma, bättre blodsockerreglering och finare blodfetter.

Bilden: Mai-Lis Hellénius föreläser på Kloka Listan Forum. Foto Kari Kohvakka.

Karin Nordin

Referenser:

Lee IM, Shiroma EJ, Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of burden of disease and life expectancy. Lancet. 2012 Jul 21;380(9838):219-29. PubMed

Estruch R, Ros E, Salas-Salvadó J, Primary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet. N Engl J Med. 2013 Apr 4;368(14):1279-90. PubMed

Uppdaterad: 2017-03-16